Ätstörning (bulimi)

En av de vanligaste ätstörningarna heter bulimi, och innebär att växla mellan att äta mycket stora mängder mat och att sedan försöka göra sig av med maten genom exempelvis framkallade kräkningar. Bulimi syns inte alltid utanpå, men skapar stort psykiskt lidande för den drabbade.

Våra psykologer som behandlar ätstörning

leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut

{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}

{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}

Boka Ring nu Ring nu Mejla nu

Fler psykologer inom ätstörning

Vad är bulimi?

Bulimi (bulimia nervosa) är en ätstörning som präglas av ömsom hetsätning, ömsom försök att göra sig av med maten, med olika kompenserande metoder så som framkallad kräkning, hård träning, fasta, användning av laxermedel eller liknande. Bulimi förekommer hos cirka 3% av befolkningen och är vanligare än dess släkting anorexi, som karaktäriseras av själv-svältande beteende.

Majoriteten av de som insjuknar är kvinnor. Man kan också ha en form av anorexi med inslag av både svältning och bulimi. Till skillnad från anorexi syns inte alltid bulimi lika mycket utanpå, då den drabbade ej behöver ha en vikt som avviker från det normala. Detta betyder dock inte att bulimi orsakar mindre psykiskt lidande, och eftersom sjukdomen ofta för med sig känslor av skuld och skam är det vanligt för den drabbade att gömma undan sina problem och lida i tystnad under lång tid.

Till skillnad från anorexi syns inte alltid bulimi lika mycket utanpå, och eftersom sjukdomen ofta för med sig känslor av skuld och skam är det vanligt för den drabbade att gömma undan sina problem och lida i tystnad under lång tid.

För att få diagnosen bulimi krävs att både hetsätning och så kallade olämpliga kompensatoriska beteenden förekommer återkommande minst en gång i veckan under tre månader. De hetsätande episoderna förekoms ofta av ett “sug” efter mat som i vanliga fall undviks, så som chips, glass eller godis, och följs av starka känslor av skuld och självförakt som frammanar det kompensatoriska beteendet.

Under själva hetsätandet upplevs en kontrollförlust, och den efterföljande kräkningen eller annan form av “självrensning” kan ses som ett sätt att försöka återta kontrollen. Den korta lättnaden som följer av detta brukar dock snabbt ersättas av andra negativa känslor, och bulimi sammanfaller ofta med ångest, låg självkänsla, låg impulskontroll och känslomässig instabilitet.

Bulimi symtom

Det är vanligt att skämmas över sin bulimi och gömma undan de problem man har, vilket kan göra det svårt att uppmärksamma någon med denna ätstörning. Det finns dock många varningsklockor att leta efter, och det kanske viktigaste är att lägga märke till om någon börjar bete sig på ett sätt som upplevs olikt den personen.

Kroppsliga symtom:

Magont och tarmbesvär
Frätskador på tänder och sår på knogar och handrygg
Oregelbunden eller utebliven menstruation
Svullna spottkörtlar

Psykiska symtom:

Fixering vid mat och vikt
Skev kroppsuppfattning
Sömn- och koncentrationssvårigheter
Isolering och undvikande av sociala aktiviteter
Ångest och fobier, nedstämdhet och lättirritabilitet

Det är vanligt att personer som lider av bulimi också på andra sätt börjar skada sig själva, missbruka alkohol eller droger. Tankar som ständigt kretsar kring mat och den egna kroppen kan vara mycket påfrestande och dessa metoder lättillgängliga verktyg för att hantera ångesten. Detta medför ökad risk för beroendeproblematik och även i längden förstärkta onda cirklar av ångest och destruktiva metoder för att dämpa den. För att bryta cirkeln krävs ofta hjälp utifrån.

En annan grupp som är speciellt utsatt för risker kopplat till bulimi är gravida och ammande, och det är extra viktigt att dessa personer vänder sig till vården för hjälp med sin ätstörning. Det kan vara ett stort steg att söka vård, men det är viktigt att komma ihåg att ätstörningar är vanliga och inget att skämmas över - ingen förtjänar att må dåligt.

Bulimi behandling

Man ska inte vara rädd för att fråga den man misstänker lider av en ätstörning om hen har problem med maten. Visa att du som anhörig bryr dig och finns som stöd. Att delge sin oro kan göra det lättare för den som är sjuk att söka hjälp. Behandling för bulimi kan sökas på vårdcentral, akutmottagning, barn- och ungdomspsykiatrin samt ungdomsmottagning. Det finns även specialiserade ätstörningskliniker som du kan vända dig till, samt chattforum för personer som lider av, eller riskerar att drabbas av ätstörningar. Där kan du få råd, tips och stöd för hur du kan ta dig ur ditt beteende, samt kunskap om var du kan vända dig för mer hjälp.

Man ska inte vara rädd för att fråga den man misstänker lider av en ätstörning om hen har problem med maten. Att delge sin oro kan det göra det lättare för den som är sjuk att söka hjälp.

Efter att ha genomgått utredning av läkare och/eller psykolog som ställt diagnosen bulimi kan professionell behandling inledas. Den primära behandlingen vid bulimi är psykoterapi, i form av KBT, kognitiv-beteende-terapi eller interpersonell terapi. Det är vanligt att få föra matdagbok och följa matscheman med regelbundna måltider. I en matdagbok skriver du ned allt du äter och tankar och känslor som uppkommer i samband med detta.

Att arbeta med sin självkänsla och impulskontroll är också viktiga verktyg för att bli frisk.

Ibland kan även hjälp behövas för att våga prata om sina känslor överhuvudtaget, och reda ut de orsaker som triggar episoder av hetsätning. Så länge det upplevda självvärdet är kopplat till ens vikt och kropp, kan det vara svårt att bryta de onda cirklar som präglar sjukdomen. För unga personer är även familjeterapi vanligt, för att involvera hela familjen och kunna hjälpas åt. Föräldrar ska dock inte ersätta professionella behandlare. Det kan vara bra att känna till att det även finns hjälp och stöd att söka för anhöriga till personer med ätstörningar.

En behandling med terapi brukar pågå i ungefär sex till nio månader, men kan vara längre eller kortare än så. De allra flesta blir friska, men kan behöva fortsatt stöd och uppföljning för att inte falla tillbaka i gamla beteenden, särskilt under perioder av stress. Det finns också speciella dagliga verksamheter som riktar sig till personer med ätstörningar, där man kan laga mat ihop och samtidigt diskutera olika problem kopplat till ätande.

I vissa fall kan även medicinsk behandling ges, men det är oftast om bulimin är kopplad till annat sjukdomstillstånd, som depression eller ångest. Antidepressiva mediciner kan även ges som ett komplement till psykoterapi, och underlätta impulskontroll. Rådgör med din läkare kring vad som skulle kunna fungera bäst för dig. Det kan vara bra att känna till att du även kan få ekonomisk ersättning för tandvård, om detta skulle behövas kopplat till sjukdomen.

SAMMANFATTNING

Bulimi är en ätstörning som kan drabba vem som helst, och som innebär att den sjuke har en svår relation till mat och den egna kroppen. Hetsätning varvas med olika metoder för att bli av med maten, som exempelvis extrem fysisk träning eller kräkningar. Förutom den fysiska påfrestning detta innebär för kroppen är även det psykiska lidandet stort, men det går oftast inte att se utanpå vem som lider av bulimi, då vikten inte behöver påverkas nämnvärt. Många skäms dessutom över sina problem och gömmer undan dem. Men det finns mycket hjälp att få, och de allra flesta blir friska igen genom terapeutiskt behandling eller stödgrupper.

Författare: Hanna Hasselqvist

Hanna har allmänna kunskaper inom psykologi och särskilt intresserad av det neuropsykologiska samspelet mellan tanke och känsla. Hon har ett fördjupat intresse för hur detta kan samverka med, och ge sig till uttryck som olika psykologiska besvär.