Ätstörning (anorexi)

Ordet anorexi betyder “aptitlöshet”, och sjukdomen kan beskrivas som en framtvingad aptitlöshet som utvecklas från att ha kontrollerats av till att kontrollera den drabbade. Anorexi präglas av skev kroppsuppfattning, fixering vid mat och svårt psykiskt lidande som kräver snabb behandling.

Kontakta en legitimerad behandlare som hjälper vid ätstörning

leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut

{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}

{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}

Boka Ring nu Ring nu Mejla nu

Fler behandlare inom ätstörning

Vad är anorexi?

Anorexi (anorexia nervosa) är en ätstörning där den drabbade svälter sig själv för att gå ned i eller bibehålla sin vikt. Ofta är man inte själv medveten om sin sjukdom, men den brukar märkas utåt i form av kraftig viktminskning, undvikande av måltider och allmänna symptom på ångest och/eller depression.

Ungefär 2% av befolkningen lider av anorexi, och den största gruppen av de som utvecklar sjukdomen är tjejer i tonåren. Den överväldigande majoriteten av de som drabbas är kvinnor, men vem som helst kan få anorexi, i vilken fas av livet som helst. Riskfaktorer är delvis genetiska, och personlighetsdrag som perfektionism, rigiditet och tvångsmässighet har även kunnat kopplas samman med sjukdomen.

Men framförallt verkar utlösande faktorer vara psykosociala, det vill säga påverkade av omgivningen och den egna förmågan att hantera sina känslor och tankar. Att kontrollera sin vikt kan vara ett sätt att kompensera för en känsla av kontrollförlust i övriga livet. Normer om smalhet som syns i media, reklamer och i dagligt umgänge påverkar med största sannolikhet också risken för att utveckla sjukdomstillståndet, som utlöses av påbörjad bantning och diet.

Anorexi klassificeras som den allvarligaste av ätstörningar i diagnossystemet DSM, och i svår form har sjukdomen hög dödlighet som konsekvens främst av svåra fysiska komplikationer men även självmord. Den sjuke kan även ha inslag av bulimi, det vill säga hetsätning och framkallade kräkningar. Till skillnad från andra ätstörningar har dock förekomsten av anorexi i befolkningen legat relativt stabil över tid och rum. Viktigt att poängtera är också att inte alla som bekymrar sig över sin vikt utvecklar anorexi.

Anorexi symptom

Varningssignaler för anorexi kan både märkas som fysiska och psykiska. Några vanliga symptom är:

Stark rädsla för att gå upp i vikt
Fixering vid mat, träning och kroppen
Trötthet och sömnsvårigheter
Sänkt kroppstemperatur och frusenhet
Koncentrationssvårigheter
Förstoppning och magont
Skev kroppsuppfattning
Minskad energi och lust till att göra saker som tidigare kändes roligt

Den som lider av anorexi kan drabbas av svält, när kroppsvikten är signifikant låg, vanligen 15% under vad som klassas som normalvikt sett till kön, längd och ålder. Kroppen börjar då spara in på sina resurser genom att minska eller helt stänga av vissa funktioner, vilket kan märkas genom bland annat följande symptom:

Låg puls och lågt blodtryck, med risk för yrsel och svimning
Benskörhet och muskelförsvagning
Problem med njurarna och hjärtat
Torrt eller skört hår och dålig hy
Avstannad längdtillväxt
Oregelbunden eller utebliven menstruation
Tunn behåring på nacke, armar och ben

Svält är ett mycket allvarligt tillstånd som snabbt kan bli livshotande. Extra allvarligt kan läget bli om den drabbade är gravid eller har diabetes.

Som närstående är det viktigt att vara uppmärksam på förändrade matvanor, allmän sinnesstämning och plötsliga kroppsliga förändringar. Att diagnostisera sjukdomen tidigt är avgörande för framgångsrik behandling.

Anorexi behandling

Behandling för anorexi kan sökas upp vid vårdcentral, akutmottagning, barn- och ungdomspsykiatrin eller ungdomsmottagning. Det finns även specialiserade ätstörningskliniker samt många chattforum online, både allmänna och riktade till specifika målgrupper, som kan ge stöd och hjälp för att påbörja och slutföra behandling. Ofta är det friska före detta ätstörnings-patienter som man kan chatta med i sådana forum.

Det är dock viktigt att ta professionell hjälp av läkare och/eller psykolog för att säkerställa en god behandling som är anpassad till ens egna behov. Det finns ingen universell lösning som fungerar för alla, men viktigast i ett första stadium är att häva tillståndet av svält, om sjukdomen gått så långt.

Detta sker vanligen genom planerade viktökningsprogram med en målvikt, ofta i konsultation med dietist. Vid mycket allvarliga svälttillstånd kan den sjuke behöva läggas in på dropp eller sondmatning för att återställa ett mindre akut kroppsligt tillstånd. Tvångsvård kan bli aktuellt i mycket svåra fall.

Att gå upp i vikt är mycket obehagligt för personer som lider av anorexi, och därför krävs ofta psykologisk hjälp för att behandlingen ska bli lyckad. Även omgivningens stöd är avgörande. För personer under 18 år som bor hemma brukar därför familjeterapi rekommenderas, för att kunna komma till rätta med både orsaker till och verktyg för att ta sig ur sjukdomen. För vuxna är det ofta KBT som förespråkas, men även interpersonell terapi och lösningsinriktad psykodynamisk behandling.

Den egna självbilden påverkas starkt av sjukdomen och självkänslan måste börja frikopplas från vikt och utseende för att man ska kunna bli frisk. Nya strategier för att hantera sina känslor och tankar på mindre destruktiva sätt kan också behöva utvecklas i samråd med psykolog. Behandling med psykoterapi beräknas i de flesta fall behövas i åtminstone sex månader, men ofta längre än så.

De flesta som får behandling för anorexi blir så småningom friska igen, men vägen tillbaka kan vara lång och svår. För cirka 15% räknas anorexin få en mer kronisk karaktär och kräver därför långvarig behandling. Även för friskförklarade patienter brukar regelbunden uppföljning rekommenderas, i form av psykoterapi och/eller läkarundersökningar för att minska risken för återfall och säkerställa en allmän god psykisk hälsa.

Generellt är sannolikheten för framgångsrik behandling större ju tidigare sjukdomen kan identifieras och börja behandlas. Som närstående är det därför viktigt att inte blunda för varningssignaler, utan tidigt ta upp dem. Detta kan vara mycket svårt, speciellt då den sjuke oftast är omedveten om, eller aktivt blundar för, sin sjukdom.

Även för anhöriga finns stöd att få genom psykologer, kuratorer, stödgrupper och chattforum online. Anhörigas stöd spelar stor roll för tillfrisknandet hos den sjuke, men det är inte tänkt att exempelvis föräldrar ska börja agera läkare till sina egna barn. Att finnas som stöd men ändå sätta gränser kan också vara något man kan behöva hjälp med utifrån.

Relaterade sjukdomstillstånd

Ofta är anorexi sammantvinnad med andra sjukdomstillstånd såsom depression, ångest och tvångstankar. Vid depression kan antidepressiva läkemedel hjälpa, men vanligen sätts dessa in i ett senare skede eftersom en biverkning av de flesta antidepressiva läkemedel kan vara minskad aptit.

Vid tvångssyndrom som OCD kan också läkemedel behövas för att komma till bukt med sina tvångsmässiga impulser. Ett annat vanligt tillstånd som nämns i samband med ätstörningar är ortorexi, tvångsmässigt träning och strikt diet. Den som lider av detta brukar i medicinska samband få diagnosen anorexi, tvångs- eller ångestsyndrom. I samband med anorexi brukar också bulimi nämnas, som präglas av hetsätning och framkallad kräkning eller användning av laxermedel.

Bulimi märks till skillnad från anorexi inte alltid utåt, men kan orsaka minst lika stort lidande för den drabbade. En ätstörning som kan sägas vara motsatsen till anorexi är hetsätningsstörning, binging eating disorder, som leder till övervikt.

SAMMANFATTNING

Anorexi är en form av ätstörning med grund i självsvält, som snabbt kan få mycket allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser. Det är vanligt att sjukdomen utvecklas i yngre tonår, men kan även komma senare, oavsett kön och ålder. Behandling kan ske genom viktökningsprogram och psykoterapi, och blir ofta långvarig. Ju tidigare insatser kan sättas in, desto större är chanserna för att bli frisk.

Författare: Hanna Hasselqvist

Hanna har allmänna kunskaper inom psykologi och särskilt intresserad av det neuropsykologiska samspelet mellan tanke och känsla. Hon har ett fördjupat intresse för hur detta kan samverka med, och ge sig till uttryck som olika psykologiska besvär.