Aspergers syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsskillnad. Aspergers syndrom är en diagnos som går under det mer breda begreppet ASD, Autism Spectrum Disorder, men ibland benämns syndromet som en diagnos inom autismspektrumet eller som en autismspektrumstörning. Att ha asperger innefattas av begränsningar gällande kommunikation, socialt samspel och föreställningsförmåga.
Aspergers syndrom är som sagt en diagnos inom autismspektrumet. Autismspektrumet är ett samlingsnamn för neuropsykiatriska diagnoser som innefattar begränsningar gällande de tre områdena kommunikation, social interaktion och föreställningsförmåga. Anledningen till att funktionsskillnader inom autismspektrumet delas upp i olika diagnoser kan ses som en följd till att individer fungerar väldigt olika inom spektrumet.
Aspergers syndrom är en lindrigare autismspektrumdiagnos än autism. En skillnad är att symptom för asperger visar sig lite senare i åldern och att begränsningarna framförallt är gällande social interaktion och föreställningsförmåga.
Medelåldern för diagnos av asperger är 8–11 år, men många får diagnosen först i vuxen ålder.
Aspergers syndrom innefattas av begränsningar gällande framförallt social interaktion och föreställningsförmåga. Det gör att personer med aspergers kan ha svårt för vanligt socialt samspel och att förstå andras perspektiv.
Under skolåldern kan det bli tydligt att barn med asperger har svårt för social interaktion. Barn med asperger kan tendera till att leka själva på raster på grund av svårigheter att interagera med andra men även på grund av avsaknaden av intresse för andra.
Vad gäller föreställningsförmåga kan det för någon med Aspergers syndrom vara svårt att till exempel ta ett beslut med många olika alternativ då det blir svårt att föreställa sig alla olika följder. Personer med asperger har ofta strikta rutiner i sin vardag för att undvika frustration och oro.
För att få diagnosen Aspergers syndrom krävs en utredning.
En utredning om Aspergers syndrom bygger främst på information som delges till läkaren och psykologen via intervjuer med den det berör. Det kan vara information om ens skolgång, vardags- och arbetsliv samt hur man har fungerat i dessa sammanhang. Det är viktigt för utredande läkare och psykolog att få information om hur personens samspel och kommunikation med andra är och har varit, samt hur vissa kognitiva förmågor som uppmärksamhet, minne och planering fungerar.
Vid en utredning gör läkaren även en psykiatrisk bedömning då det inte är ovanligt att någon med asperger även lider av psykisk ohälsa som t.ex. depression eller ångest. Det är inte ovanligt att ha flera neuropsykiatriska funktionsskillnader samtidigt. Det är till exempel inte ovanligt att någon med asperger även har ADHD.
Vid utredning av barn inhämtas mycket information från vårdnadshavaren, men en del information hämtas även från lärare som har en unik insyn i både barnets sociala och kognitiva färdigheter.
Som med många andra diagnoser kan det se väldigt olika ut hur det är att leva med Aspergers syndrom. Även om asperger kan ses som en lindrigare variant inom autismspektrumet, skiljer det sig även mycket mellan individer med diagnosen.
Det går att leva ett fullt fungerande och självständigt liv trots diagnosen. För andra kan diagnosen innebära större svårigheter vilket gör att stöd och hjälp i vardagen kan vara nödvändigt. I ett sådant fall är det bra att känna till att den som har en diagnos inom autismspektrumet har rätt till att söka stöd enligt LSS, lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade.
Beroende på hur man fungerar i sin vardag kan en diagnostisering tas på olika sätt. För somliga kan det vara en lättnad och en förklaring till varför man har mött vissa svårigheter i livet. För andra behöver diagnosen inte innebära något alls medan det för vissa kan kännas jobbigt framförallt i tonåren.
Det kan dock vara viktigt att ha i åtanke att en diagnos kan både bidra till förståelse för sig själv samtidigt som det kan bidra till att andra får en förståelse för en själv. Vetskapen om att någon har asperger och kunskap om asperger kan gynna bemötandet av personer med diagnosen.
För att kunna leva ett så fungerande och självständigt liv som möjligt kan det vara bra att anpassa sin vardag.
Vid svår problematik hos barn med asperger kan det vara en god idé att söka extra stöd hos BUP, barn- och ungdomspsykiatrin.
Aspergers syndrom är en neuropsykiatrisk diagnos som går under begreppet ASD. Asperger orsakas av ärftliga faktorer som gör att vissa funktionsskillnader i hjärnan uppstår. Vid Aspergers syndrom finns framförallt begränsningar rörande social interaktion, samspel och föreställningsförmåga. Symptom på asperger kan vara svårigheter i att tolka kroppsspråk och sociala signaler, att ha specialintressen och att ha svårigheter att förstå andra. För att få diagnosen krävs en neuropsykiatrisk utredning. Att leva med asperger kan vara olika svårt och för vissa är det helt problemfritt. För andra kan det krävas mer och då går det att söka stöd enligt LSS, men det går även att få ett mer fungerande liv genom att strukturera upp sin vardag genom olika knep och strategier.