Känner du ofta att du blir irriterad över småsaker? Alla blir vi arga ibland men medan vissa verkar kunna ta allt med lugn så känner andra att de lätt kommer upp i varv och har svårt att komma ner igen. Nedanför kan du läsa om hur du lära känna din irritation och hur du kan hantera dina egna och andras känslor när de hamnar i överstyr.
{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
Irritation och ilska är en grundläggande emotion som forskningen identifierat i befolkningar världen runt om. Men varför är denna emotion en del av vårt känsloliv? Ilska fyller funktionen att den aktiverar kroppen och höjer beredskapsnivån inför hot. Således har emotionen en överlevnadsfunktion som skyddar mot faror.
Emotionen upplyser oss även om saker i vår omgivning som vi finner frustrerande och vill ändra på. Ilska spelar därmed en viktig roll i vår motivation och våra beteenden. Men intensiv och frekvent ilska kan kosta oss både våra förhållanden och välmående och därav kan det vara bra att lära känna sin egen ilska bättre.
Som du säkert märkt verkar det finnas stor skillnad mellan människor i hur de reagerar på händelser som kan göra att de negativa känslorna blommar upp. Detta är delvis styrt utifrån vårt temperament. Vårt temperament utvecklas under de första levnadsåren och beskriver det sätt som vi reagerar på stimuli. Temperament omfattar även de sätt vi tenderar att reagera på irritationsorsakande händelser och vår förmåga till känsloreglering.
Det går därmed redan tidigt under barndomen att se skillnader i hur barn uttrycker irritation. Det är vårt temperament och livsupplevelser som tillsammans utgör vår personlighet. Vårt sätt att hantera irritation kan således sägas vara del av den vi är. Men det innebär inte att det inte finns hjälp att få för hantering av sin ilska. Nedanför kan du läsa om olika orsaker till att ilskan ibland väller över.
Nedanför är olika saker som kan vara orsaken till att du ofta upplever irritation och ilska:
Anledningen till att man ofta upplever irritation och ilska kan bero på att man använt fel strategier för att hantera sina känslor. En av strategierna i känsloreglering är hanteringen av hur emotionen uttrycks.
Aggressivitet mot sig själv eller andra, vare sig i ord eller handling, är det destruktiva uttrycket för ilska.
Att istället kunna förklara för andra vad det är som gör en arg är istället ett konstruktivt och hälsosamt sätt som irritation och ilska kan hanteras. Denna strategi kräver ofta att man kan tillämpa en annan strategi i vilket man lugnar ner sig själv för att kunna hantera sina känslor. Detta kan vara svårt att göra när man väl befinner sig i situationen eftersom det kräver att man får kroppen att komma ner i varv samtidigt som man försöker minska uttryckande av sin ilska.
En tredje strategi som ofta används för känsloreglering är att försöka hålla tillbaka och omvandla ilskan. Strategin går ut på att man försöker omvandla de negativa känslorna till känslor av mer positiv valör. Det som är problematiskt med denna strategi är att man kan överreglera sin ilska; det vill säga att man trycker undan känslorna till sådan grad att de inte alls får komma till uttryck i stunden de upplevs.
Detta kan leda till att man istället upplever negativa känslor mot sig själv vilket har konsekvenser för ens välmående. Det kan även leda till att man ibland upplever att vissa aggressiva uttryck ”rinner ur en” i situationer då man inte är arg vilket kan skapa upplevelsen att man ofta är irriterad utan att förstå varför eller ha kontroll över det.
Även om din ilska kan kännas under kontroll så kan den ha större negativa konsekvenser för den fysiska och psykiska hälsan än man kan ana.
Forskning har visat på att människor som ofta upplever ilska har större risk för hjärtsjukdomar samt att risken ökar för andra kroppsliga sjukdomar.
Det finns olika metoder som kan man tillämpa vid hantering av sin ilska. Olika strategier funkar olika bra för olika personer.
Nedanför kan du läsa om olika metoder för att se om de passar dig:
När man är arg kan det vara svårt att se saker och ting från ett annat perspektiv än den arga dialog som far runt i huvudet just då. Men att i stundens hetta eller strax därefter försöka samla sina tankar kan vara ett viktigt steg mot att förstå sitt känsloliv. Försök tänka på och skriva ner alla tankar som for genom huvudet när du var arg. Reflektera därefter kring hur logiska dessa tankar är. Om möjligt skriv ner vad ett mer rationellt och känsloneutralt sätt att tänka hade varit. Nästa gången du är i en liknande situation där den irrationella tanken uppstår kan du försöka tillämpa denna nya tankebana.
Nedanför är ett exempel på hur man kan ”tänka om”:
Att ändra sina tankemönster kan vara utmanande att göra på egen hand. Men med hjälp av en psykolog kan denna process underlättas. Med detta stöd kan man även lära sig andra metoder för att ändra sitt sätt att tänka.
Att lugna ner sig själv är som tidigare nämnt en vanlig och användbar strategi för självreglering av känslor. En enkel metod är att fokusera på sin andning och andas in och ut djupt och långsamt samtidigt som man försöker se för sitt inre öga en bild som lugnar ner en. Du kan även vända dig till meditation, yoga och mindfulness för fler tekniker i hur du kan få kroppen att lugna ner sig. Det kan vara värt att försöka hitta en del av hemmet som är tyst och avskärmat från andra så att du kan lugna ner dig där när du behöver det. Det kan också vara värt att ladda ner en mindfulness app på sin mobil så att man har det lätt tillgängligt när det behövs.
Ibland kan det vara svårt att bearbeta sina känslor och tankar när de uppstår i konflikt med andra och därför kan det vara bra att försöka lämna den plats som ilskan uppstod. Man kan på förhand välja ut en aktivitet som man kan göra tills ilskan lagt sig, t.ex. avslappningsteknikerna ovanför, innan man sedan försöker prata med den andra personen. Tekniker som andning, mindfulness och meditation kan vara lämpliga just eftersom man kan tillämpa dem oavsett om man befinner sig i hemmet eller på jobbet m.m.
En ännu större utmaning kan vara att hjälpa andra i sin ilska. En viktig del av känsloregleringen är att personen ifråga måste vara mottaglig för och villig till att ta emot hjälp. I vuxna relationer krävs det att den andra personen inser att sin ilska behöver kontrolleras. När det gäller barn kan de beroende på ålder och emotionella mognadsgrad ha svårighet för att förstå sitt känsloliv och vilka känslor som är lämpliga i vilken situation.
Därav kan man behöva ändra de ovanstående teknikerna något så att man kan hjälpa barnet:
Upplever man att dessa tekniker inte fungerar eller är svåra att tillämpa på egen hand kan man vända sig till en barn- eller familjepsykolog för stöd.
Ibland när vi är arga kan det kännas som att ilskan tar upp all plats som finns i vårt huvud. Men syftet med att lära sig att hantera ilskan är inte att aldrig bli arg igen. Utan tanken bakom de metoder som beskrivs ovanför är att kunna lära sig förstå hur sin ilska fungerar och uppleva att man har den under kontroll.
{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}