• Logga in
  • Hem
  • Alla artiklar
    • Psykiskt välmående
    • Behandlingsmetoder
    • Barn och familj
    • Relationer
    • Arbetspsykologi
  • Frågor och svar
  • Kontakt
  • Logga in
Anknytningsmönster

Anknytningsmönster

Som barn behöver vi inte bara lära oss att stå, gå och prata - vi behöver också lära oss fungera med andra människor. Hur relationen till våra omvårdnare ser ut påverkar hur vi tänker oss att relationer ska fungera, och destruktiva eller problematiska relationer under ett barns första år riskerar att få bestående konsekvenser i form av otrygga anknytningsmönster. Anknytningsmönster påverkar i sin tur vår bild av oss själva i senare relationer.


Vad är anknytningsmönster?

Under de första två åren i livet lär vi oss mycket om världen och oss själva genom våra omvårdnare, oftast föräldrar. Genom våra första relationer i livet lär vi oss hur vi ber om hjälp, söker stöd, tröst och närhet men också hur vi klarar oss på egen hand. Hur våra omvårdnadsfigurer behandlar oss och svarar på våra behov påverkar åt vilket håll utvecklingen går och lägger grunden till ett så kallat anknytningsmönster, som följer med oss upp i vuxen ålder och påverkar hur vi beter oss i senare relationer. Man brukar idag tala om tre eller fyra olika anknytningsmönster, där ett är exempel på ett tryggt anknytningsmönster och tre på otrygga, som kan föra med sig olika typer av komplikationer.

Trygg anknytning

Trygg anknytning är det de flesta har, mellan 60% och 70% av vuxna. Trygg anknytning bygger på bra relationer till sina omvårdnadsfigurer som har kunnat tillgodose ens behov som liten. Fysisk närhet, tröst, stöd och uppmuntran är viktiga delar för att grunda ett tryggt anknytningsmönster. Barnet har känt att omvårdnadsfigurerna går att lita på och inte försvinner. Detta ger grund till en god självkänsla och en tilltro till både sig själv och världen.

Tryggt anknutna personer fungerar i vuxen ålder bra i relationer men också på egen hand.Man känner tillit till sin partner men är också självständig och stark i sig själv. En trygg anknytning ger bra förutsättningar för att komma nära andra människor utan att vara påträngande, och minskar risken för psykisk ohälsa kopplad till relationer.

Otrygg - undvikande anknytning

Den vanligaste otrygga anknytningsmönstret i vuxen ålder är undvikande anknytning, vilket runt 15-20% av alla har. Som barn fick otryggt anknutna lära sig att klara sig på egen hand, då omvårdnadsfigurerna inte kunde svara på barnets behov eller hjälpte till. Föräldrarna kan också ha varit direkt avvisande eller undvikande. Ett otryggt undvikande barn slutar så småningom att be om hjälp, och blir väldigt självständigt.

Den otryggt undvikande anknutna personen kan ha egenskaper som lämpar sig bra på arbetsplatsen eller i skolan, men som kan skapa problem i relationer.

Som vuxen kan man få svårt att komma nära folk och skapa hållbara relationer. Ofta blir de ytliga då den undvikande personen har svårt att öppna upp sig och visa känslor, och kan bli obekväm av närhet. Korta förhållanden som tar slut när de börjar bli mer seriösa är vanligt, eller relationer där båda parter distanserar sig från varandra.

Det är vanligt för den undvikande att lyssna mer till tankens kraft än känslor, och att försöka resonera sig fram till beslut snarare än att känna efter. Detta är egenskaper som kan lämpa sig bra på arbetsplatsen eller i skolan, men som kan skapa problem i relationer. Det kan också ta sig uttryck i att man åsidosätter sina egna behov och känslor till förmån för andras, och man kan bli väldigt omhändertagande - men har svårt att själv ta emot samma omsorg.

Kännetecknande för otryggt undvikande anknutna

  • Obekväm med närhet och intimitet
  • Svårt med att uttrycka känslor och söka hjälp
  • Självständiga, resonerande och distanserade

    Otrygg - ambivalent anknytning

    Runt 15% av befolkningen beräknas ha otrygg ambivalent anknytning, vilket grundar sig i tidiga relationer där barnets behov inte konsekvent kommit i första hand. En förälder som själv varit väldigt upptagen med sina känslor eller som har svårt att lyssna in barnet och vara tydlig med regler och ramar för relationen kan skapa osäkerhet hos barnet. Barnet börjar då lyssna in förälderns behov för att maximera sina chanser till att få tröst och kärlek - kanske är det bara när föräldern är på bra humör som det är tillgängligt för lek och kramar. Detta skapar stresskänslor för barnet som inte kan lita på att föräldern alltid finns där att lita på, och barnet blir istället väldigt bekräftelsesökande.

    Som vuxna kan individer med otrygg ambivalent anknytning upplevas påfrestande och alltför känslostyrda. I relationer har de nära till svartsjuka och tvivlar ofta på partnerns känslor. Deras stora behov av närhet och kärlek kan göra att de börjar ställa orimliga krav på sina relationer som skrämmer iväg andra. Den ambivalent anknutna har ofta mycket svårt att vara ensam, men det kan också slå över åt andra hållet och skapa en så stark rädsla för att bli övergiven att man undviker relationer helt. Ofta kan ambivalent anknutna vara svåra att leva med, med stora känsloutbrott och ett konstant tvivel på att relationen ska hålla.

    Kännetecknande för otryggt ambivalent anknutna

    • Stort, närmast omättligt, behov av närhet och intimitet
    • Svårt med känsloreglering
    • Ständigt bekräftelsesökande och osjälvständiga, kan upplevas klängiga

    Otrygg - desorganiserad anknytning

    En del barn växer upp under svåra förhållanden med inslag av fysisk och psykisk misshandel eller annat trauma, och det är framförallt dessa som riskerar att utveckla ett desorganiserat anknytningsmönster. Uppskattningsvis har cirka 10-15% av befolkningen detta anknytningsmönster, som följd av en omvårdnare som varit skrämmande och skadlig för barnet, men som man ändå knutit an till, då det är en process som är omöjlig att undvika.

    Stora riskfaktorer finns om föräldern är allvarligt psykiskt sjuk, missbrukar eller om familjen lever i extrem fattigdom. Men desorganiserad anknytning förekommer även i familjer som från utsidan ser ut att vara välfungerande. Gemensamt är att barnet inte kan söka stöd, tröst och skydd hos omvårdnaren, utan istället ligger källan till rädsla, och kanske även en direkt fysisk fara, hos denna.

    Desorganiserad anknytning förekommer även i familjer som från utsidan ser ut att vara välfungerande.

    Som vuxen kan en desorganiserat anknuten person ha mycket svårt att känna tillit till andra människor och undviker ofta nära relationer helt. De kan även ha en tendens att dras in i destruktiva relationer, och både ta emot och utsätta andra för fysisk eller psykisk misshandel. Desorganiserat anknutna har mycket svårt att organisera sina egna känslor och kan vara oberäkneliga, impulsstyrda och/eller extremt anpassningsbara. De behöver ofta söka upp professionell vård för att kunna upprätthålla och må bra i hälsosamma relationer.

    Kännetecknande för otryggt desorganiserat anknutna

    • Undviker nära relationer eller riskerar att gå in i destruktiva sådana
    • Har ofta problem med psykisk ohälsa
    • Kan upplevas oberäkneliga, mycket formbara och undergivna eller avvisande

    Kan man påverka sitt anknytningsmönster?

    Vilken barndom vi får är inte något vi själva kan påverka, men däremot kan vi välja hur vi vill förhålla oss till våra tidiga upplevelser. De flesta som uppsöker terapi gör detta på grund av problem i relationer till andra eller sig själva, och anknytningsmönster spelar en stor roll i detta.

    I terapin får man lära sig att förstå och acceptera varför man tänker och känner som man gör, och utveckla strategier för att hantera dessa.

    En person med undvikande anknytningsmönster behöver kanske träna på att ta kontakt med och även visa sina känslor, medan en ambivalent anknuten person behöver identifiera när kraven hen ställer på andra går över styr och hur man kan hantera sina känslor på egen hand.

    För en person med desorganiserat anknytningsmönster kan problemen vara särskilt stora, och att bearbeta trauman från barndomen och dess konsekvenser kan vara en lång och jobbig process. Att jobba på sin egen självkänsla och lära sig att se sig själv som en personvärd att respektera och älska, samt att kunna lyssna till sina känslor utan att låta de ta överhanden är alla aspekter man kan få hjälp med i terapi. Att omge sig med människor och aktiviteter som är bra för en är också väldigt viktigt.

    Går det att reparera sitt anknytningsmönster?

    Ja, i mångt och mycket är det detta vi har terapi till. Kontakta en legitimerad psykolog och psykoterapeut för att få hjälp med att reda ut dina problem och hur du kan hantera dem. Metoder som kan användas är kognitiv beteendeterapi, psykodynamisk terapi och mindfulness.

    SAMMANFATTNING

    Det finns fyra identifierade anknytningsmönster som grundar sig i en individs tidiga relationer- trygg anknytning, otrygg-undvikande anknytning, otrygg-ambivalent anknytning och otrygg-desorganiserad anknytning. En trygg anknytning ger goda förutsättningar för en starksjälvkänsla och grundtrygghet. Gemensamt för de otrygga anknytningsmönstren är att dekan skapa problem med relationer senare i livet. Men det finns hjälp att få och strategier attutveckla för att ta itu med svårigheterna, både genom samtalsterapi och andra metoder.

    Hanna Hasselqvist
    Författare: Hanna Hasselqvist

    Hanna har allmänna kunskaper inom psykologi och särskilt intresserad av det neuropsykologiska samspelet mellan tanke och känsla. Hon har ett fördjupat intresse för hur detta kan samverka med, och ge sig till uttryck som olika psykologiska besvär.

    Hanna Hasselqvist
    Författare: Hanna Hasselqvist

    Hanna har allmänna kunskaper inom psykologi och särskilt intresserad av det neuropsykologiska samspelet mellan tanke och känsla. Hon har ett fördjupat intresse för hur detta kan samverka med, och ge sig till uttryck som olika psykologiska besvär.

    FLER ARTIKLAR

    Att leva med sjukdom

    Att leva med sjukdom

    Alla drabbas av sjukdom någon gång i livet. För de allra flesta sker tillfrisknandet relativt snabbt och livet fortsätter som vanligt. Men vissa sjukdomar försvinner inte, utan blir kvar under väldigt lång tid eller resten av livet. Du som har diagnostiserats med en kronisk sjukdom kommer kanske aldrig att bli frisk från sjukdomen - men du kan ta dig vidare och lära dig att leva med den.

    LÄS MER   >
    Att bli förälder

    Att bli förälder

    Föräldrablivandet är för många en spännande och samtidigt skrämmande tid som medför förändringar i relation till den egna kroppen, ens mål och mening med livet såväl som relationer till andra i ens omgivning. Fokus skiftar från en själv till en annan individ som är helt beroende av ens omsorger - ett stort ansvar präglat av såväl lycka som svårigheter.

    LÄS MER   >
    Trotsålder

    Trotsålder

    Trotsåldern är en benämning på ett skede i barndomen som de flesta barn går igenom under flera olika utvecklingsskeden. Beteendet kan då präglas av vad föräldrar ofta uppfattar som uppstudsighet, olydnad och respektlöshet. Trots det grundar sig trotsen mycket sällan i egentlig illvilja. Det kan vara hjälpsamt för både föräldrar och barn att veta vad beteendet egentligen beror på, samt att det är helt normalt.

    LÄS MER   >
    Tonårsförälder

    Tonårsförälder

    Tonåren är en händelserik period för tonåringen själv men även för dig som förälder. Att vara tonårsförälder kan vara stimulerande och roligt, men det kan också vara en ordentlig prövning. Det händer mycket i en tonårings liv och det finns många saker som en förälder kan oroa sig för.

    LÄS MER   >
    Skärmanvändning

    Skärmanvändning

    Skärmanvändning är ett omdebatterat ämne då vi på kort tid har gått från ett liv utan mobiler till att vara ständigt uppkopplade. På tio år har skärmtiden fördubblats och många undrar hur detta påverkar oss, särskilt barn och unga. Men forskningsresultaten är oeniga, vissa visar samband mellan skärmtid och psykisk ohälsa medan andra hävdar att denna korrelation är för liten för att vara signifikant.

    LÄS MER   >
    Stress på grund av barn

    Stress på grund av barn

    Att bli förälder innebär ofta förändringar, nya situationer och omprioriteringar. Att få barn kan vara en fantastisk och underbar tid - men för många kan barnen också bli ett stressmoment. Om du upplever stress på grund av dina barn är du långt ifrån ensam. Här kan du läsa mer om vad som orsakar stress på grund av barn och vad du kan göra själv för att underlätta situationen.

    LÄS MER   >
    Mobbning barn

    Mobbning barn

    Mobbning är när en person blir illa behandlad av en eller flera andra vid upprepade tillfällen. Mobbning påverkar ett barns liv på flera olika sätt och kan sätta spår för resten av livet. Det finns dock mycket hjälp att få och många personer som arbetar aktivt för att motverka denna typen av kränkningar.

    LÄS MER   >
    Bonusfamiljen

    Bonusfamiljen

    Alla familjer stöter på utmaningar. Men hindren som bonusfamiljen stöter på saknar samma utrustning att hantera dem då relationsbanden inte är inbyggda som i kärnfamiljen. Därför är det är viktigt att låta uppbyggnaden av den nya gemenskapen ta tid och att visa hänsyn och lyssna på barnen. Gå inte in i någon roll utan försök var dig själv i den nya familjen.

    LÄS MER   >

    Bokapsykolog Sverige AB
    Org. nr: 559224-8339
    [email protected]
    Ankargatan 15, 211 17 Malmö

    © 2023 bokapsykolog.se

    Legitimerad psykolog / psykoterapeut?

    Skapa din profil eller ändra dina företagsuppgifter.

    Legitimerad psykolog eller psykoterapeut?
    Skapa din profil eller ändra dina företagsuppgifter.
    • Kontakt
    • Frågor och svar
    • Sök psykolog
    • Cookies

    © 2023 bokapsykolog.se

    co2 neutral

    Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen av vår webbplats. Vi hoppas det är OK med dig. Läs mer