Akrofobi (höjdsjuka)

Vad är höjdsjuka?

Akrofobi kommer från de grekiska orden acron – höjder och phobos – rädsla. Det beskriver en fobi för höjder som kan orsaka starka ångestkänslor, svindel och panik. När man lider av detta tillstånd kan enbart tanken på att korsa en bro eller att se en bild av ett berg utlösa rädsla. Denna ångest är oftast stark nog för att påverka ditt dagliga liv, liksom med andra fobier är rädslan orealistisk och överdriven. Det kan definieras som en hyperreaktion av en vanlig rädslorespons som kan skapa så obehagliga symptom att individen undviker höga höjder helt och hållet.

Ibland utvecklas akrofobi i respons till en traumatisk erfarenhet som involverar höga höjder, t.ex. att trilla ner från ett träd, se någon annan falla från hög höjd eller ha en negativ upplevelse som en panikattack när man befinner sig högt upp. Men det kan också utvecklas utan känd anledning. Ibland har genetiken ett finger med i spelet eftersom det visar sig att rädslan ofta förs över från förälder till barn. Det kan också läras in genom att se att ens vårdnadshavare är rädd för höjder.

Varför utvecklas höjdsjuka?

Genom det naturliga urvalet har fobier byggts in i hjärnan, detta betyder att människor kan ha denna rädsla innan de ens har varit i kontakt med höjder. Tack vare rädslan undviker individer de farliga situationerna vilket gör att de överlever och kan reproducera. Detta gör att de via genetik för över rädslan till nästkommande generationer.

Enligt ett evolutionärt psykologiskt perspektiv är rädslor och fobier medfödda.

Men det evolutionära perspektivet kan bara förklara vissa typer av fobier; de som utvecklas i respons till saker som under en lång tid har utgjort ett hot mot människans överlevnad som spindlar. Men det kan inte förklara varför människor är rädda för t.ex. clowner. Därför utgör detta perspektiv inte en fullvärdig förklaring.

Enligt behavoristerna är fobier, liksom allt mänskligt beteende, ett resultat av betingning: associativ inlärning.

Det betyder att om man upplever en känsla i kombination med en viss situation kommer man att associera situationen med själva känslan. Om känslan i fråga är negativ kommer man att undvika situationen. Så om man t.ex. trillar från en hög höjd och blir rädd kopplas det neutrala stimulit (höjden) ihop med det som orsakade rädslan (att trilla).

Höjdsjuka behandling

Med tiden och med stark motivation kan höjdsjuka botas. Fobier är de psykologiska sjukdomstillstånd som har bäst utfall i respons till behandling.

Det som används är exponeringsterapi då individen med fobi får exponeras för situationen de är rädda för, antingen steg för steg eller omedelbart med den mest ångestväckande situationen. Patienten lär sig att stoppa den panikartade reaktionen genom att byta ut den mot något som istället är lugnande, t.ex. djupa andetag. På detta sätt återfår individen kontroll över sina känslor. Som sagt kan terapin börja med att patienten får se en bild på ett berg, när hen har bemästrat sin reaktion över detta objekt går man vidare till att be patienten föreställa sig att hen befinner sig högt uppe på ett tak. Som sista steg befinner sig patienten på den faktiska platsen som orsakar de panikartade känslorna. När hen har ersatt rädslan med tekniker för att slappna av har det betingade stimulit (höjden) lyckats bli kvitt associeringen och förknippas därmed inte längre med rädsla.

Några saker som du kan göra själv är att utbilda dig om fobin, genom att vinna kunskap kring din rädsla känns den mer hanterbar. Du kan själv också försöka tillämpa de avslappningsteknikerna som nämns ovan: att andas djupt, meditera och träna på progressiv muskelavslappning. Det finns olika mindfulness och meditations appar som är bra för dessa syften och kan hjälpa dig att reglera dina känslor. På 1177 kan du också läsa mer om Mindfulness.

Höjdsjuka symptom

Människor med höjdsjuka undviker som sagt att hamna i situationer där de kan utsättas för höjder men detta är inte alltid möjligt. När de tvingas in i dessa skräckinjagande situationer aktiveras det sympatiska nervsystemet som förbereder kroppen på fara. Denna upphetsning leder till att man antingen reagerar med att fly eller fäkta. Symptom som följer på detta är:

• Yrsel eller huvudvärk
• Ökad hjärtklappning
• Svårigheter att andas
• Svettningar, skakningar och illamående.

Fly eller fäkta responsen är viktig för överlevnad i farliga situationer men människor med fobier får denna respons även när inga faror är närvarande. Ibland kan de få den enbart vid blotta tanken på höjder och därför stjälper responsen mer än den hjälper. Andra symptom liknar de som uppstår vid panikattacker, man kan börja skrika eller gråta okontrollerat, känna sig skräckslagen eller paralyserad.