Agorafobi (Torgskräck)
Agorafobi eller torgskräck är ett psykologiskt tillstånd som innebär att du drabbas av stark rädsla eller ångest inför offentliga platser eller ställen där det finns mycket folk. Ångesten och skräcken leder ofta till att du som lider av torgskräck drar dig undan och mer och mer börjar undvika att gå ut. Detta är en ond cykel som kan vara mycket svår att bryta, men med rätt vård blir de flesta bättre och lyckas komma över sin torgskräck.
Psykologer och psykoterapeuter som behandlar torgskräck
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Vad är torgskräck?
Torgskräck, eller agorafobi som det även kallas, innebär en stark rädsla för offentliga platser,ofta med mycket folk. Namnet kan vara vilseledande då vissa tror att torgskräck innebär en fobiför tomma eller öde platser, men namnet syftar alltså snarare till ett livfullt, intensivt torg än enstor folktom yta. Om du lider av agorafobi känner du ofta en ovilja att lämna tryggheten i ditthem för att ge dig ut på en plats där du inte kan kontrollera ångesten ifall den skulle komma.
Agorafobi kan yttra sig på många olika sätt. För vissa är ångesten svårast på bussar, tåg ellertunnelbanan. Andra kan tycka att det är mer jobbigt att vistas i affärer, hissar eller på torg.Gemensamt är att skräcken handlar om risken att “tappa kontrollen” på en plats som inte kännssäker.
Att drabbas av torgskräck inträffar oftast i tonåren eller tidigt vuxenliv. Orsaken är intehelt säker, men precis som vid andra ångeststörningar är det förmodligen en kombination avgenetisk sårbarhet och miljömässig stress som utlöser ångesten - du kan till exempel upplevadina första symptom på agorafobi efter en allmänt stress- eller ångestfylld period.
Symptom torgskräck
Precis som med andra fobier handlar torgskräck om skräck eller rädsla, i detta fall för offentligaplatser. En agorafobiker upplever ofta ångest eller oro inför tanken på att gå ut. Agorafobi skiljersig dock en del från specifika fobier så som fobi mot råttor, spindlar eller ormar. Om du har enspecifik fobi är det tydligt precis vilket stimuli som krävs för att du ska bli mycket rädd. När detkommer till agorafobi handlar det snarare om en rädsla om att vara i en situation där du kännerdig utsatt eller utan kontroll. Ofta kan du börja undvika många situationer i vardagen vilket i sigkan begränsa livet mycket mer än att leva med en specifik fobi. Om du upplever att din rädslaför att gå ut blir större eller hindrar dig i vardagen bör du söka vård.
- Det “svartnar” för ögonen
- Overklighetskänslor
- Svettningar
- Hjärtklappning
- Illamående
- Koncentrationssvårigheter
Många beskriver att symptomen känns ungefär som en panikångestattack, men med jämnareoch mer ihållande effekt. Även om du inte känner igen dig i de mer extremasymptombeskrivningarna på agorafobi kan du ändå lida av det. Torgskräck kan vara oerhörtobehagligt att uppleva, även om du inte känner de klassiska panikångest-känslorna. Om dukänner att din agorafobi begränsar dig, eller om du försöker lindra dina symptom genom attdricka alkohol, ta droger eller skada dig själv, är det viktigt att du söker vård så snart somMöjligt.
Behandling av torgskräck
Agorafobi behandlas vanligtvis med någon form av terapi, och vanligast är kognitivbeteendeterapi (KBT). För att starta din behandling kan du kontakta en vårdcentral eller enpsykiatrisk mottagning. Om du uppfyller ålderskraven brukar det också gå bra att kontaktaungdomsmottagning för hjälp och stöd med att inleda behandling.
Att behandlas för agorafobi innebär att du behandlar rädslan inför din egna rädsla. Det kan varaen lång och successiv process som du och din terapeut går igenom tillsammans. Målet medbehandlingen är att du ska förstå varför ångesten drabbar dig, och hur du kan tänka om för attbli av med besvären. Det kan vara väldigt svårt och tungt att behandlas för agorafobi, men attövervinna den egna rädslan är värt investeringen.
Om du känner att din agorafobi begränsar dig, eller om du försöker lindra dina symptomgenom att dricka alkohol, ta droger eller skada dig själv, är det viktigt att du söker vård så snartsom möjligt.
Att leva med agorafobi
Ibland kan det vara väldigt svårt att hantera vardagen som en följd av agorafobi. Mångavardagliga sysslor kräver att du som agorafobiker står ansikte mot ansikte med din störstarädsla. Agorafobi är nära kopplad till ångest, och många av de tankemönster somåterfinns vid panikångest kan också drabba dig som lider av agorafobi. TIll exempel kansjälva känslorna av ångest som drabbar dig när du känner av fobin göra reaktionen större. Föratt motverka detta är det många som väljer bort de situationer som sätter igång paniken - dukan sluta promenera, träna, handla eller till och med tvätta av rädsla att drabbas av ångest.
Att hantera ångesten genom att isolera dig själv kan kännas skönt i stunden, men det är inte rättväg att gå. Sådana beteenden leder bara till kortsiktiga lösningar, och kommer inte att hjälpa digi längden.
Det bästa du kan göra för att motverka din agorafobi är att inte ge upp - sök vård ochfortsätt kämpa mot rädslan!
Trots att du naturligtvis mår bäst i längden av att söka behandlingsvård finns det också andratjänster du kan söka för att kunna hantera vardagen. Om din agorafobi är mycket svår kan dusöka stöd från din kommun, till exempel i form av färdtjänst. Detta enligt Färdtjänstlagen,Socialtjänstlagen eller Lagen om stöd och service (LSS). Du kan dessutom söka bilstöd hosförsäkringskassan om din agorafobi hindrar dig från att använda andra färdmedel.
Kom ihåg att din ångest inte definierar den du är. Att lida av torgskräck kan vara väldigtsvårt, och för många känns livet ibland ohanterligt som en följd av skräcken. Du förtjänaratt må bättre och att slippa de besvär som håller dig tillbaka. Om du tycker att det kännsobehagligt att söka vård själv kan du prata med en vän eller anhörig för att få stöd i hur dukan gå vidare.
Att lida av torgskräck kan vara väldigt svårt, och för många känns livet ibland ohanterligt som en följd av skräcken. Du förtjänar att må bättre och att slippa de besvär som håller dig tillbaka.
Att hantera ångesten genom att isolera dig själv kan kännas skönt i stunden, mendet är inte rätt väg att gå. Sådana beteenden leder bara till kortsiktiga lösningar, ochkommer inte att hjälpa dig i längden. Det bästa du kan göra för att motverka din agorafobiär att inte ge upp - sök vård och fortsätt kämpa mot rädslan!
SAMMANFATTNING
Sammanfattningsvis är agorafobi, eller torgskräck, en psykologisk åkomma som innebär enskräck inför offentliga platser. Som agorafobiker kan du känna dig utsatt eller orolig i situationerdär du inte har kontroll. Symptomen och tankemönstrena påminner mycket om panikångest,och det finns många likheter mellan åkommorna. Om du upplever att agorafobin påverkar dinförmåga att leva ditt liv, eller om du märker att du försöker lindra symptomen med hjälp avalkohol, droger eller självskadebeteende är det mycket viktigt att du söker hjälp. Agorafobi kanbehandlas med terapi, och många blir helt friska efter lyckad behandling. När du söker vårdeller berättar för en anhörig underlättar du för omvärlden att se dina problem, och gör det lättareför dig själv att få stöd och hjälp att läka. Ibland kan det kännas hopplöst att tampas medagorafobi då skräcken omfattar så många delar av livet, men kom ihåg att du förtjänar att måbra, och att slippa begränsas av torgskräcken
Psykologer och psykoterapeuter som behandlar torgskräck
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
FLER ARTIKLAR
Hörselhallucinationer - att höra röster
Det är relativt vanligt att höra röster. Upp till 41% av svenskarna har upplevt hörselhallucinationer någon gång i livet. Men är det skillnad om rösterna kommer inifrån eller utifrån? Läs mer om de bakomliggande orsakerna.
LÄS MER >
Att leva med sjukdom
Alla drabbas av sjukdom någon gång i livet. För de allra flesta sker tillfrisknandet relativt snabbt och livet fortsätter som vanligt. Men vissa sjukdomar försvinner inte, utan blir kvar under väldigt lång tid eller resten av livet. Du som har diagnostiserats med en kronisk sjukdom kommer kanske aldrig att bli frisk från sjukdomen - men du kan ta dig vidare och lära dig att leva med den.
LÄS MER >
Samtalsterapi
Samtalsterapi är en form av behandling för dig som vill prata med någon om det problem eller den problematik du lider av. Den du träffar kan bland annat vara en legitimerad psykolog eller psykoterapeut som är utbildad i att prata med människor och att använda samtal som en behandlingsmetod.
LÄS MER >
Separationsångest
Att skiljas från en betydelsefull person eller trygg plats är något som skapar känslor i oss alla, och ibland kan dessa känslor bli så starka att de resulterar i ångest. Separationsångest är ett mångfacetterat fenomen som kan visa sig på olika sätt, och drabba både vuxna och barn. Om separationsångesten håller i sig under lång tid och orsakar lidande och problem i det dagliga livet, finns det goda skäl att försöka reda ut varför separationer väcker så starka reaktioner i en, och vad man kan göra för att lära sig leva med dem.
LÄS MER >
Skuld och skam
Skuld och skam är smärtsamma och ibland svårhanterliga känslor, som de flesta av oss upplever i måttliga mängder i våra liv. Att bära på stora mängder skuld och skam kan ge upphov till mycket lidande. Skuld- och skamkänslor klumpas ofta ihop men det finns vissa skillnader dem emellan som gör att de påverkar oss på olika sätt.
LÄS MER >
Sekundärtrauma
Sekundärtrauma kallas det tillstånd av andrahandstraumatisering som kan uppstå hos personal till följd av arbete med traumatiserade eller allvarligt lidande personer. Att vara sekundärt traumatiserad är en allvarlig situation som kräver behandling, trots att många drabbade kan ha svårt att inse när så är fallet.
LÄS MER >
Medberoendeproblematik
Medberoende är ett psykologiskt tillstånd och relationsmönster som man kan utveckla i en lång och nära relation till någon annan, till exempel sin partner eller någon av sina föräldrar. Tillståndet grundar sig ofta i kärlek och omtanke till någon man bryr sig om men får till slut negativ inverkan på oss själva. Medberoendet kan smyga sig på och kan bland annat innebära att man har svårt att säga nej till den personen i sin närhet som har ett missbruk eller annan beroendesjukdom.
LÄS MER >
Depression som följd av missbruk
Depressionen och missbruk förekommer ofta tillsammans och förstärker varandras problematik. Olika substanser bedövar negativa känslor temporärt men när ruset avtagit blir ofta effekten den motsatta. Vid långvarig användning kan drogerna göra att produktionen av hormonerna som ger kroppen samma känslor av lycka och avkoppling naturligt avtar vilket vidmakthåller missbruket.
LÄS MER >