Affektsmitta

Affektsmitta

Affektsmitta är en term som beskriver hur känslor och stämningslägen kan överföras mellan individer. Som människor påverkar vi, och påverkas av, andras affekter.


Vad är affektsmitta?

Vad en chef, partner eller busschaufför utstrålar när hen hälsar på dig på morgonen kan påverka om du känner dig glad eller ledsen senare under dagen. Ett leende smittar av sig och ett barn som gråter leder ofta till att fler barn börjar gråta. När någon gäspar är det inte ovanligt att man känner hur trött man själv är. Människors känslor sipprar fram genom alla möjliga kanaler; kroppsspråk, mimik och tonfall. Omedvetet fångar vi upp emotionella signaler i vår omgivning, vilket skapar likartade känslor i oss själva. På så sätt är känslor smittsamma.

Människan har en medfödd benägenhet att i vissa situationer imitera andras ansiktsuttryck. Det är denna fysiologiska mekanism som tros ligga bakom att samma känslor som någon i omgivningen utstrålar kan väckas hos en själv. Omedveten imitation av ett sorgset ansikte kan alltså leda till att man själv känner sig sorgsen. Det här fenomenet, att känslor kan överföras mellan individer och grupper, har troligtvis varit en fördel för människans överlevnad. Det utgör även en grund för vår empatiska förmåga. Genom att förmedla, och vara förmögen att uppfatta, känslor i omgivningen skapas en möjlighet att förstå andra bättre. Men trots att empati och affektsmitta har en del gemensamt, skiljer de sig åt på en avgörande punkt.

Empati  - innebär att förstå hur någon annan känner sig.

Affektsmitta  - betyder att man känner den andras känsla och gör den till sin egen.

Människors känslor sipprar fram genom alla möjliga kanaler; kroppsspråk, mimik och tonfall. Omedvetet fångar vi upp emotionella signaler i vår omgivning, vilket skapar likartade känslor i oss själva.

Hur hanterar jag emotionell smitta?

Vissa människor är mer känsliga för affektsmitta än andra. Det kan bidra till många positiva erfarenheter, till exempel genom en större benägenhet att glädjas med andra. För vissa kan affektsmitta å andra sidan upplevas som begränsande, som att man ständigt blir kidnappad av andras känslor. Ett sätt att påverka affektsmitta kan vara att försöka vara uppmärksam på sitt eget kroppsspråk och välja fokus för sin tankemässiga uppmärksamhet. Kroppen reglerar emotioner och genom att andas djupt, slappna av i käkarna och låta axlarna sjunka ner några centimeter kan man skapa en lugn känsla hos sig själv. Riktas uppmärksamheten sedan medvetet mot ens eget inre kan det bli lättare att märka vad man själv känner. Det går att träna sig på detta och på så vis få lättare att skilja mellan egna och andras känslor. Det finns professionell hjälp att få om man upplever att emotionell smitta begränsar en i vardagen.

  • Spegelneuroner
    Spegelneuroner en speciell sorts hjärnceller som aktiveras när vi ser någon annan göra någonting. De upptäcktes i samband med en forskningsstudie på apor och har senare även setts hos människor med hjälp av hjärnavbildningstekniker. Spegelneuronerna ger en spontan föraning om andras känslolägen och intentioner genom att spegla det vi ser i vår egen hjärna. De antas ha betydelse för att vi kan förutsäga vad andra kommer att känna eller göra i olika situationer. Spegelneuronerna tillskrivs även en viktigt roll i att vi kan känna empati och smittas av andras stämningslägen.

Affektsmitta i olika sammanhang

Barn skaffar sig en uppfattning om sitt eget själv genom att uppleva sina känslor genom andra. Därför är det viktigt att de som är nära och tar hand om ett barn, ger uttryck för de känslor barnet har genom minspel, gester och ljud. Det kan ske omedvetet mellan barn och förälder via affektsmitta. När det sker mer medvetet kallas det för affektspegling.

Affektspegling har stor betydelse för att utveckla en god relation mellan barnet och den som tar hand om det.

    Ett annat sammanhang inom vilket affektsmitta är viktigt är i lågaffektivt bemötande. Det är en metod som har utvecklats för att förebygga och hantera problemskapande beteenden hos personer som har svårt att reglera sina emotioner. Grundtanken är att personer som har svårt för känsloreglering ofta reagerar med samma känsla som de upplever att de utsätts för. Genom att dämpa sina egna känslouttryck kan man därför dämpa känslouttrycken hos en person som är, eller är på väg att bli, upprörd eller utåtagerande. Lågaffektivt bemötande kan vara användbart för exempelvis föräldrar till barn med ADHD, personal som jobbar inom psykiatri och funktionsstöd eller för den som möter människor i akuta, starkt stressande situationer.

      Lågaffektivt bemötande kan bland annat innebära att:

      • Sänka sin egen känslointensitet med hjälp av ett avslappnat kroppsspråk.
      • Bekräfta den andres känsla (“Jag ser att du är upprörd, det här blev inte som du hade tänkt dig”).
      • Prata med lugn röst i ett lågt tonläge.
      • Avleda uppmärksamheten till någonting helt annat eller mer neutralt.
      • Ögonkontakt bidrar starkt till affektsmitta, och kan i vissa lägen behöva undvikas.

      SAMMANFATTNING

      Människor sänder omedvetet ut signaler om sina känslotillstånd. Lika omedvetet uppfattas signalerna av andra vilket ger upphov till likartade känslor. Den här överföringen av känslor kallas för affektsmitta. Vi påverkas alltså av andras känslor, samtidigt som vi själva också kan påverka andras känslotillstånd. Den förmågan har troligtvis varit en historisk överlevnadsfördel för människan som art. Att uppfatta vad andra känner utgör en grund för den empatiska förmågan.

      Kroppsspråket har en stor betydelse för känsloreglering. Genom att vara uppmärksam på sitt eget kroppsspråk och på var man fokuserar sina tankar har man möjlighet att påverka i vilken utsträckning man tar på sig andras känslotillstånd. Lågaffektivt bemötande är en metod för att dämpa känslouttryck hos personer i pressade situationer.

      Livia Ericsson
      Författare: Livia Ericsson

      Livia är kunnig inom psykologi och särskilt intresserad av utvecklings- och personlighetspsykologi.

      Livia Ericsson
      Författare: Livia Ericsson

      Livia är kunnig inom psykologi och särskilt intresserad av utvecklings- och personlighetspsykologi.

      FLER ARTIKLAR