Affektfobiterapi
Affektfobi är en stark rädsla inför en viss känsla. Rädslan etableras tidigt i livet och fungerar på ett liknande sätt som till exempel spindel- eller ormfobi. Den kan också behandlas på ett sätt som liknar behandling av andra fobier.
Personer som arbetar med affektfobi terapi
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Vad är affektfobi?
Fobi innebär att känna en mycket stark rädsla för någonting. Rädslan kan variera från ettstarkt obehag till ångest och panikkänslor. Eftersom rädslan gör att man börjar undvika detsom skrämmer en, brukar fobier innebära att livet på olika sätt begränsas. Vanliga fobier kanhandla om djur, som spindlar och ormar, eller rädsla för trånga utrymmen eller höga höjder.Men man kan även ha fobi för känslor och då kallas det för affektfobi.
Affekt, emotion och känsla används på liknande sätt för att beskriva ungefär samma sak.Inom psykologin skiljer man dem ibland åt för att beskriva olika fenomen:
- Affekt står för grundläggande, biologiska känsloreaktioner som glädje, sorg och ilska.
- Emotion beskriver ett mer nyanserat uttryck av affekten, filtrerat genom erfarenheter och social påverkan. Det skulle till exempel kunna vara melankoli eller bitterhet.
- Affekt Känsla används för att beskriva den subjektiva upplevelsen av en affekt eller emotion
Psykologisk forskning (Paul Ekman mfl) har visat att människor över hela världen har sammakänslouttryck, i form av minspel och kroppsspråk, för ett antal grundaffekter. Dessa är:glädje, ilska, sorg, skam, förvåning, avsmak och rädsla. Grundaffekterna har varit till enevolutionär fördel för människan som ökat chansen till överlevnad. Rädsla ökar chansen attfly, ilskan är en fördel om man bli angripen, skammen fungerar som en drivkraft för att hållasig väl med gruppen.
Många med affektfobi vet inte själva om det.
Personer som får ångest när de blir glada, blir panikslagna av närhet i relationer eller knappt törs andas av skräck när någon höjer rösten kan ha affektfobi. Många med affektfobi vet inte själva om det. Det beror till stor del på att det är lättare att känna igen en fobi som någonting utanför oss själva; det är ju så vi är vana att fobier beskrivs.
Enligt teorin om affektfobi känner affektfobiker så mycket rädsla inför en viss känsla att den har tryckts undan till det undermedvetna. Det gör att livet kan begränsas i lika stor utsträckning som för andra människor med fobi. En person som känner skräck inför känslan glädje kan aldrig tillåta sig själv att vara glad. Personen som får panik av närhet har svårt att bygga fungerande relationer och den som har fobi för ilska kan inte få bli riktigt arg utan är ständigt undfallande och följsam.
Man blir helt enkelt begränsad och kan kanske inte leva sitt liv så som man egentligen skulle vilja, eftersom man saknar tillgång till en viktig sida av sig själv.
På 60-talet utvecklade den amerikanska psykologen Silvan Tomkins sin affektteori. Enligtteorin föds alla människor med en uppsättning grundaffekter. Dessa kategoriseras i tvåhuvudgrupper:
- Aktiverande affekter som glädje, ilska, sorg och intresse
- Hämmande affekter som skuld, skam, ångest och avsmak
Idén om affektfobi bygger på den här indelningen av grundaffekter. Om man tidigt i livetkopplar ihop en aktiverande affekt med en hämmande kan man utveckla affektfobi. Dehämmande känslorna kan då vara så starka att den lustfyllda känslan trycks undan till detundermedvetna. Om man som liten till exempel blir bemött med hån när man söker närhet,kan närhetsbehovet knytas samman med den hämmande känslan av skam. Det gör att enskräck skapas för närhetsbehovet och en stark skam väcks till liv när närhet uppstår, vilket isin tur leder till ett undvikande av nära relationer. En glädjefobiker, som kopplat ihop glädjemed till exempel ångest, får försöka hålla avmätt distans genom livet osv. Men det finnsbehandling som riktar sig speciellt till personer med affektfobi och möjliggör ett friare liv.
Affektfobiterapi - behandling mot affektfobi
I början av 80-talet lade en psykologiprofessor vid namn Leigh McCullough märke till att detfanns en tydlig parallell mellan hur personer med specifik fobi (fobi för spindlar, höjder,hissar etc) blev bättre av exponeringsterapi och hur personer i psykodynamisk terapi blevbättre allt eftersom de började närma sig sina känslor och minnen. McCullough utvecklade dåaffektfobiterapin där man fokuserar på de känsloreaktioner som på grund av fobi inte kankomma till uttryck..
Affektfobiterapi integrerar delar ur psykodynamisk behandling med beteendeterapi. Genomatt hjälpa affektfobikern att gradvis närma sig känslan hen är rädd för, samtidigt som denassocierade hämmande känslan reduceras, kan man uppnå goda resultat. Denna metod kallasför desensibilisering och är mycket effektiv vid behandling av flera sorters fobier.Behandlingen är psykodynamisk i den mening att man fokuserar på att tillgängliggöra känslorsom förpassats till det undermedvetna.
En person med specifik fobi vänder sig troligtvis till en KBT-terapeut för att få hjälp medsina besvär. Är man däremot rädd för sina känslor är sannolikheten större att man blirhänvisad till psykodynamisk terapi för att komma till insikt och bli mer sammansatt sommänniska. Ett alternativ kan alltså vara affektfobiterapi som förenar delar ur bådabehandlingsmetoderna och som har ett tydligt fokus för behandlingen.
Hur går det till?
Affektfobiterapi kan delas in i tre etapper.
I den första etappen har terapeuten och klienten några inledande samtal för att undersöka vad det är som ska behandlas. Därefter upprättar man en överenskommelse kring vad det är för förändring man vill åstadkomma. Ett exempel kan vara en kvinna som har märkt att hon är rädd för att känna sig ledsen. Hon blir arg istället och märker att detta går ut över hennes relationer. Hon kommer överens med terapeuten om att hennes rädsla för sorg är överdriven och att behandlingen ska syfta till att komma i kontakt med affekten sorg.
I den andra etappen börjar en kartläggning av hur undvikandet av affekten tar sig uttryck. Hur ser reaktionsmönstren ut för kvinnan är rädd för att känna sorg? På vilket sätt undviker hon sorgen i vardagen? Hur kan en situation ser ut då hon blir ledsen, men av rädsla för sorgen istället reagerar med ilska? Hur skulle ett alternativt scenario kunna se ut? Kanske identifieras händelser i barndomen då kvinnan varit ledsen och blivit bestraffad för det.
Den tredje etappen av behandlingen handlar om att exponera sig för affekten man känner skräck inför. På samma sätt som en person med klaustrofobi får öva sig på att stegvis närma sig en hiss, får kvinnan med sorgfobi närma sig känslan av sorg. Terapeuten hjälper henne att reglera ilskan som kommer per automatik när hon försöker känna sorg. Genom att träna på att känna sorg, samtidigt som ilskan regleras ner, kan kvinnan efterhand lära sig hur både sorg och ilska känns i kroppen, utan att vara rädd för någon av känslorna. Hon har nu en större tillgång till sitt känsloliv, bättre förutsättningar i sina relationer och står bättre rustad inför ett eventuellt sorgearbete i framtiden.
Den tredje etappen av behandlingen handlar om att exponera sig för affekten man känner skräck inför. På samma sätt som en person med klaustrofobi får öva sig på att stegvis närma sig en hiss, får kvinnan med sorgfobi närma sig känslan av sorg. Terapeuten hjälper henne att reglera ilskan som kommer per automatik när hon försöker känna sorg. Genom att träna på att känna sorg, samtidigt som ilskan regleras ner, kan kvinnan efterhand lära sig hur både sorg och ilska känns i kroppen, utan att vara rädd för någon av känslorna. Hon har nu en större tillgång till sitt känsloliv, bättre förutsättningar i sina relationer och står bättre rustad inför ett eventuellt sorgearbete i framtiden.
SAMMANFATTNING
Människor kan ha fobi mot alltifrån spindlar, ormar och hundar till sociala sammanhang, höga höjder eller sprutor. På ett liknande sätt kan man även ha fobi mot vissa känslor, vilket kallas för affektfobi. När man har affektfobi är man så rädd för en känsla att man tryckt undan den långt ner i sitt undermedvetna. Undvikandet av känslan kan leda till att man lever ett mer begränsat liv än vad man egentligen skulle vilja göra, eftersom man inte har tillgång till hela sitt känsloliv.
Affektfobiterapi är speciellt framtagen för att hjälpa personer med affektfobi. Det är en terapiform som kombinerar delar av beteendeterapi med psykodynamisk terapi. Behandlingen fokuserar på att tillgängliggöra de känslor man är rädd för.
Personer som arbetar med affektfobi terapi
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
FLER ARTIKLAR
Familjeterapi
Familjeterapi är en behandlingsform där man arbetar med hela familjer, delar av dem eller med par, för att hantera kriser, lösa olika relationella typer av problem och svåra livssituationer. Det finns flera olika teorier inom familjeterapin, och formen kan därmed bero av terapeutens preferens och/eller familjeproblematik för det specifika fallet.
LÄS MER >
Att vara anhörig till den som tagit sitt liv
När någon tar sitt liv påverkas många människor. Att vara anhörig till den som tagit sitt liv är ett av de svåraste trauman man kan gå igenom. Sorgen vid ett självmord är både komplicerad och traumatisk och kan komma att påverka en under flera år både psykiskt och fysiskt. Tragedin kan innebära en berg- och dalbana av olika känslor och sorgen kan ta sig helt olika uttryck för olika personer.
LÄS MER >
Sorg
Sorg kallas de jobbiga känslor, reaktioner, tankar och beteenden uppstår vid en allvarlig förlust. De allra flesta sörjer någon gång i livet och de flesta upplever sorg som en mycket svår sak att ta sig igenom. Hur sorg ser ut varierar väldigt mycket, både från person till person och från stund till stund. Trots att sorgen kan kännas väldigt tung blir det lättare med tiden - även om det kan vara svårt att tro är sorgen är som störst.
LÄS MER >
Tolvstegsprogrammet
Tolvstegsprogrammet är en behandlingsmetod mot beroende. De tolv stegen har sin grund i Anonyma Alkoholisters principer och utgår ifrån att beroendet är en sjukdom.
LÄS MER >
Våld i nära relationer
Våld i nära relationer är särskilt problematiskt då det ofta sker i den privata sfären, och omfattar inte bara fysiskt våld. Det innefattar även andra typer av våld som kan ge såväl fysiska som psykiska åkommor.
LÄS MER >
Narcissism
En person med narcissistiska drag ser sig ofta som bättre och mer värd än andra och uppfattas därmed inte sällan som högfärdig eller arrogant. Utpräglad narcissism kan också i vissa fall, inom psykiatrin, bedömas som ett sjukligt tillstånd och kallas då för narcissistisk personlighetsstörning.
LÄS MER >
Impulsstyrd
Den som är impulsstyrd har svårigheter att kontrollera sina plötsliga infall och impulser, och agerar ofta på dessa utan att först fundera över eventuella konsekvenser. Hur allvarliga konsekvenser impulsstyrdheten har kan variera i grad, och de flesta personer upplever sig vara bristande i impulskontroll då och då.
LÄS MER >
IVF och mental påfrestning
IVF är en provrörsbefruktning och fungerar genom att en befruktning sker utanför kvinnans kropp. IVF sker kort sagt genom att kvinnans ägg tas ut och befruktas med spermier för att sedan placeras in i livmodern igen. IVF är med andra ord ett tillvägagångssätt för att bli gravid.
LÄS MER >