{{ infoContent.store.store.name }}
{{ infoContent.store.store.address1}} , {{ infoContent.store.store.zip}} {{ infoContent.store.store.city ? infoContent.store.store.city.name : ""}}
{{infoContent.address1}}, {{infoContent.zip}} {{infoContent.city ? infoContent.city.name: ""}}
Stockholm, Sveriges huvudstad, är älskad av många och fylld av intressanta människor, möten och upplevelser. Stockholm har lite drygt 1 500 000 invånare och ett större antal psykologer med olika inriktningar, erfarenhet och kompetenser. Vi har gjort det smidigt för dig att hitta en psykolog genom att lista dem här:
{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
Man hittar många psykologer både på Norrmalm, också Södermalm men även runt Norra real, Sibirien och Vasastaden.
Vi har gjort det lätt för dig att hitta den psykolog i Stockholm du behöver eftersom du enkelt kan söka bland de som är listade på Bokapsykolog.se Där kan man boka direkt, maila, ringa eller en bar psykolog eller psykoterapuet. Man kan även söka på olika inriktningar som KBT eller psykodynamisk terapi.
Stockholm är en stad i ständig tillväxt, både när det gäller befolkning – det är många som flyttar hit – och det byggs kontinuerligt vilket gör att människor, och därför givetvis även praktiserande psykologer flyttar till nya områden vilket innebär att om det igår inte fanns någon psykolog nära dig, så kan det mycket väl ha ändrats idag.
Vad är en bra psykolog? Ja, det är den person som du känner dig trygg med och som du har förtroende för. Den psykolog, eller legitimerad psykolterapeut som kan hjälpa dig bäst är den som du känner någon slags meningsfull koppling till. Här handlar det mycket om personkemi, och det är absolut inte oviktigt.
Liksom för många andra tjänster, varierar priset för ett besök hos en privatpraktiserande psykolog i Stockholm. Det kan kosta allt från runt 800 kr och uppåt för en 45-minuters session.
Har du däremot blivit remitterad från din läkare, och det finns ett s k vårdavtal gäller högkostnadsskyddet. Då betalar du patientavgift som för ett vanligt läkarbesök tills du uppnått högkostnadsskyddets maxgräns och därefter är det kostnadsfritt inom giltighetstiden. Information om vårdavtal etc. finns ofta på psykologens hemsida, annars fråga när du kontaktar dem.
När är det dags? Man kanske bara känner att något är fel och att man inte mår bra. Svårt att sätt fingret på vad det kommer sig av eller vad man kan göra för att må bättre. Man kanske inte heller riktigt vet vad “må bättre” betyder.
Psykisk hälsa - det vi i dagligt tal ofta brukar kalla ”att må bra” betyder så olika för oss. Många känner till depression, att känna sig nere och håglös, inte få någonting gjort. Eller ångest, att känna en inre oro, nerv, uppleva sig spattig eller rädd i största allmänhet. Oönskade tillstånd kan vara flera. T ex stress, som säkert alla känt av, och som absolut kan vara något positivt då vi skärper oss eller laddar för en uppgift, Men när stressen inte går över och man fastnar i ett tillstånd eller olyckligt sammanhang, ja då är det dags att ta kontakt med en psykolog eller psykoterapaeut
En annan anledning till att många tar kontakt med en psykolog är kriser Det finns inte en enda människa som går genom lib´vet utan att ha både eller flera kriser, mer eller mindre förlamande eller uppskakande.
Man brukar skilja mellan utvecklingskriser, som är olika faser i livet som alla går igenom t ex när man går från barn till tonåring eller in i vuxenlivet, inte helt lätta skiften. För den äldre generationen kan fasen där man går från aktivt yrkesliv med alla sina sammanhang in i pensionärslivet, vara en alldeles knepig fas och leder inte sällan till någon form av kris.
Så har vi också traumatiska kriser som är mer kopplade till uppskakande händelser som t ex sjukdom, plötsliga separationer dödsfall eller skilsmässa. Även andra händelser som olyckor, övergrepp, eller djupa kränkningar av sin integritet leder inte sällan till kriser.
Ju tidigare man tar itu med detta ju mer fantastisk prognos till en bättre måenden finns. Det positiva med att gå till en psykolog är att man inte fastnar i problem som kan bli värre eller oöverstigliga. Om man fastnar, inte arbetar sig genom en kris, finns risk att man utvecklar så kallad PTSD Posttraumatisk stress. Men även för det finns det bra hjälp.
I Stockholm finns runt 400 psykologmottagningar. Stockholm är helt klart den stad i Sverige som har flest legitimerade behandlare, ca 5000 arbetar inom både offentlig och privat regi. Andelen i privat regi är ca 2800.
Här har du möjlighet att välja en psykolog som finns nära dig, eller en som har en särskild specialistkompetens som du känner att du behöver. Eller varför inte en psykologmottagning med flera olika kompetensområden på ett och samma ställe. Det finns någon för alla i Stockholm.
I Stockholm kan man studera psykologprogrammet/300 hp. Stockholm är den enda stad i Sverige som har två psykologutbildningar. En på Karolinska institutet och en på Stockholm universitet.
De första tre åren är det mycket teori och de sista två är kliniskt inriktade. Det finns ett stort utbyte mellan oss studenter samt mellan studenter och lärare på KI. På detta lärosäte har man stort fokus på biologi och forskning. Man har exempelvis en sommarforskarskola som alla studenter från Karolinska institutet kan söka till. Man läser även mycket farmakologi, alltså läran om läkemedel. Annars är Neuropsykolog och KBT som dominerar på KI.
På en del lärosäten är det obligatoriskt för studenterna att gå i så kallad egenterapi. På det sättet skolas man i att kunna särskilja sina egna problem och sätt att hantera mentala utmaningar, från kommande patienters sätt. På KI är det inte obligatoriskt att gå i egenterapi. Man menar att alla inte kommer vilja jobba med terapi och då ska man inte tvingas gå i terapi. Istället finns något som kallas självkännedomskurs.
Det som karaktäriserar psykologutbildningen på Stockholms universitet är att den innehåller väldigt mycket arbets- och organisationspsykologi. Institutionen har dessutom en av Stockholms största psykoterapimottagningar.
På utbildningen läser man både psykodynamiskt inriktad teori och praktik, precis som en hel del KBT-kurser, och därefter finns även praktik och handledd psykoterapi, Alla studenter går också gå i 25 timmar egenterapi. SU:s psykologprogram har också ett väldigt stort block arbets- och organisationspsykologi jämfört med de andra programmen i Sverige.
Stockholmssyndromet har blivit känt i hela världen. Stockholmssyndromet beskriver ett psykiskt tillstånd som kan uppkomma i kritiska situationer. Dess ursprung kommer från det som kom att kallas Norrmalmstorgsdramat, då ett par gärningsmän tog gisslan vid ett långdraget väpnat rån.
Syndromet beskriver hur ett offer, en kidnappad eller brottsutsatt person, kan över tid bygga en viss relation till förövaren, så att de tillsammans momentant kan komma att utgöra en allians gentemot rättsväsendet, att man helt enkelt tar parti för förövaren. Man kan tänka sig att detta bygger på en identifikation med förövaren. Freud, psykoanalysens fader, har myntat ett liknande begrepp, nämligen identifikation med aggressorn.
Identifikation med aggressorn är ett av de försvarssystem som vi, enligt psykoanalytisk teoribildning, kan använda när vi blir utsatta för psykisk påfrestning och lidande. De kan möjligtvis vara en av försvarsmekanismerna som ligger bakom orsaken till att barn som blivit utsatta för sexuellt övergrepp, själva kommer att som vuxen utöva övergrepp. Man har identifierat sig med aggressorn. Barnet reagerar genom att identifiera sig med aggressorn och blir själva förövare. Det ska dock påpekas i denna mekanism är, om någon, endast en del av dynamiken bakom övergreppsproblematik.
Andra försvarsmekanismer som ett sätt att hantera lustar som är opassande i situationen, eller orka med yttre hot eller inre ångest är t ex förnekande, bortträngning, intellektualisering etc. Sammanlagt finns ett 20-tal olika icke medvetna mentala strategier som försvarar det medvetna jaget från psykiskt lidande.
Den “högsta försvarsmekanismen” anses sublimering vara. Den tar minst kraft och ger mest positiva uttryck. Sublimering innebär att någon med t ex en förbjuden önskan omvandlar denna till något mer accepterat och fungerande i sammanhanget.
Det är framförallt psykoanalytiskt skolade psykologer och psykoterapeuter som kan tolka och förstå en persons mentala system i termer av försvarsmekanismer, behov och drifter. Det är som att bygga en djupgående karta över en persons fulla mentala landskap, med en förstående hur allt hänger ihop på ett dynamiskt vis.
I Stockholm finns en psykoanalytisk utbildningen. Enligt SPAF, Svenska psykoanalytiska föreningen, finns det ett 70-tal verksamma psykoanalytiker i Stockholm. Det är också i Stockholm som man kan utbilda sig till psykoanalytiker.
Denna lokalförening är Sveriges största fackliga förening för psykologer. De har ca 1000 medlemmar.