Att leva med smärta

Att leva med smärta

Miljontals människor lever med fysisk smärta varje dag, utan sannolik chans till lindring. Att lära sig acceptera sin smärta och arbeta runt den kan göra det möjligt att ändå bibehålla en hög livskvalitet.


Hur kan jag leva med smärta?

Långvarig smärta brukar bedömas som smärta som känts av varje dag under minst 3-6 månader. En konstant smärta som inte går över kan lätt ta över vardagen, och många studier visar på att långvarig smärta hör ihop med lägre livskvalitet.

Det kan finnas många orsaker till smärtan, den kan ha uppkommit till följd av en operation, en relaterad sjukdomsdiagnos, en amputation eller annan skada. Men smärta är ofta inte bara en biologisk reaktion, utan påverkas i hög grad av psykosociala faktorer. Att enbart behandla den med medicin och kroppslig vård är därför inte alltid tillräckligt. Det är dock viktigt att ordentligt utreda orsaken till smärtan, då den kan vara ett tecken på en bakomliggande sjukdom.

Smärta är ofta inte bara en biologisk reaktion, utan påverkas i hög grad av psykosociala faktorer. Att enbart behandla den med medicin och kroppslig vård är därför inte alltid tillräckligt.

I vissa fall kan smärta effektivt lindras, men i andra blir den kvar i reducerad eller komplett form - då behöver fokus ligga på att lära sig leva med smärtan. Acceptera att den finns, att den kommer att finnas, och att livet kan fungera ändå.

Behandlingsmetoder som rekommenderas vid långvarig smärta idag är ofta multimodala, det vill säga, de är mångfacetterade och fokuserar på flera aspekter av smärtan. I och med detta blir ofta team av olika yrkesutövare involverade, såsom läkare, psykologer, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Generellt vid komplicerade smärttillstånd verkar behandling där patienten aktiveras fysiskt ge bättre resultat än passiva behandlingar såsom massage eller akupunktur, även om dessa former också kan hjälpa.  

Mycket av behandlingen handlar också om tiden utöver behandlingstillfällena; att upprätthålla ett aktivt liv och fokusera på sina resurser och möjligheter istället för begränsningar är grunden till att lära sig leva med smärtan. 

Tre fokusområden över vad man själv kan göra för att leva ett givande liv trots smärta: 

  • Ta medicinskt och praktiskt ansvar - se till att ta sina ordinerade läkemedel, sova och äta regelbundet, följa sitt träningsprogram
  • Hantera förändrade roller -utvärdera och anpassa roller och aktiviteter till en fungerande nivå som känns likväl hanterlig som givande, med kanske nya sätt att utöva idrott och umgås med vänner
  • Hantera känslor - nedstämdhet, ilska, frustration och oro kan ta över stora delar av ens liv vid långvarig smärta, och att hitta strategier för att hantera dessa känslor är avgörande för ett meningsfullt liv

Medan den första punkten huvudsakligen innebär att följa professionella behandlares ordinationer, berör de två följande punkterna områden som till en början kan kännas svåra att greppa. Kognitiv beteende-terapi (KBT) är vanlig för att utforska och lära känna sina egna förväntningar, tankemönster och nya perspektiv på sig själv och vad som kan vara ett meningsfullt liv.

Att ta hjälp av sin omgivning och sociala kontakter är ett annat viktigt verktyg, vilket blir särskilt kritiskt om man är sjukskriven och tenderar att bli isolerad i hemmet på grund av sin smärta. Kanske kan man inte längre vara med på tennisen varje tisdag, men kan ersätta den med en kortare promenad med en vän? En form av KBT som har visat sig ge goda resultat är Acceptance and Commitment Therapy (ACT) med fokus på acceptans av sin situation och agerande i linje med egna uppsatta mål och värden.

Att ta hjälp av sin omgivning och sociala kontakter är ett annat viktigt verktyg, vilket blir särskilt kritiskt om man är sjukskriven och tenderar att bli isolerad i hemmet på grund av sin smärta.

Olika typer av smärta och behandling

Akut smärta utlöses vid kontakt med värme, tryck, kyla eller kemiska substanser och är en varningssignal från kroppens smärtreceptorer (nociceptorer) till nervsystemet om att något är fel och få oss att agera och dra oss undan det smärtsamma.

Långvarig smärta kan antingen grundas i att smärtreceptorerna fortsätter aktiveras även utan direkt utlösande faktor, eller på grund av en skada i nervsystemet. Vid långvarig smärta ökar känsligheten hos smärtreceptorerna, vilket gör att mindre yttre stimulans krävs för att något ska uppfattas smärtsamt. Nervsystemet kan även späda på denna effekt genom att ytterligare öka smärtkänsligheten. Denna process kallas sensitisering (sänkt smärttröskel) och facilitering (förstärkt uppfattad smärta).

Det går inte att med enbart tankekraft kontrollera smärtreceptorerna eller nervsystemet, men genom psykologiska strategier kan ibland smärtupplevelsen ändå nedregleras genom distrahering eller annan stimulering.

  • Nociceptiv/Inflammatorisk smärta -grundar sig i skadad vävnad i viss kroppsdel. Upplevs ofta molande, skärande, tryckande.
  • Neuropatisk smärta -grundar sig i signaler från centrala eller perifera nervsystemet. Upplevs ofta; svidande, brännande, huggande.
  • Nociplastisk smärta - grundar sig i förändrad smärtuppfattning och har ofta högre smärtintensitet. Innefattar ofta syndrom som irritable bowel syndrome (IBS) och fibromyalgi.

Beroende på typ av smärta ser också behandlingen givetvis olika ut. Lokalbehandling så som kyla, värme, medicinskt verksamma plåster och geler kan användas vid inflammatorisk smärta medan centralstimulerande behandling så som elektrisk nervstimulering och antidepressiva läkemedel ofta är mer effektivt vid neuropatisk smärta. Utöver dessa exempel finns en uppsjö av behandlingsformer och ofta måste man prova sig fram för att hitta en som fungerar för en själv. Det förekommer också blandformer av ovan nämnda smärttillstånd.

Behandling av smärta hos barn och äldre

Långvarig smärta hos barn är relativt vanligt men innebär ofta ett mer föränderligt smärttillstånd än hos vuxna. Hos yngre barn är det huvudsakligen magsmärtor som brukar vara vanliga, medan äldre barn ofta har smärtor i huvud, muskler och leder. Hos äldre människor är långvarig smärta vanligt förekommande och vanliga orsaker är åldrande leder, diabetes, hjärt-/kärlsjukdomar och cancer. Äldre människor tycks enligt vissa studier ha en högre smärttröskel än yngre, men har samtidigt sämre förmågor att moderera och hantera smärtan, vilket ger en allmänt ökad förekomst av smärttillstånd hos äldre.  

Smärtlindring är oftast mer effektiv hos barn och unga än hos vuxna, och multimodala behandlingar som kombinerar olika metoder ger bäst resultat. Läkemedel för barn och unga skiljer sig i viss utsträckning från den riktad till vuxna - exempelvis är behandling med olika former av opioider mycket ovanlig. Hos äldre kan vissa typer av opioider användas, medan andra undviks då de kan orsaka förvirring.

Biverkningarna från andra läkemedel blir även viktigare att ta hänsyn till i äldre ålder, särskilt påverkan på njurar, lever och mag-/tarm-system. Tricykliska antidepressiva som ofta ges till vuxna patienter undviks hos äldre, liksom så kallade NSAIDS, vilket kan återfinnas i vanliga smärtstillande läkemedel som Ipren och Voltaren. Behandling med dessa läkemedel skall ej ges under längre tid. Neuropatisk smärta, alltså nervsmärta, är tyvärr inte ett lika studerat område hos den äldre befolkningen, då de ofta utesluts ur läkemedelsstudier.  

Hos barn med långvarig smärta förekommer det att smärttillståndet även återfinns hos föräldrarna. 

Ofta kan smärta ha en psykosocial grund eller komponent som är viktig att utreda. Hos barn med långvarig smärta förekommer det det exempelvis att smärttillståndet även återfinns hos föräldrarna. Det kan även vara en utmaning att få barn att följa ordinationer om rehabiliteringsträning utanför en sjukhusinrättning utan föräldrars stöd.

Hos både äldre och yngre patienter som inte kan få smärtan lindrad är fokus på psykologiska strategier för att hantera sin livssituation avgörande. Aktiviteter som är sociala, meningsfulla och fysiskt aktiverande i kombination med regelbundna hälsosamma rutiner ger bra förutsättningar för att kunna leva med smärtan. Acceptans, förändrade målbilder och strategier för känsloreglering är andra viktiga verktyg som kan hjälpa. 

SAMMANFATTNING

Ett liv tyngt av smärta är vardagen för många människor, både yngre som äldre. Orsakerna kan vara många, och behandlingsalternativen minst lika många. För att veta vad som kan fungera för just dig är det viktigt att du blir ordentligt utredd av läkare och kanske andra professionella. Behandlingsformer som kombinerar olika metoder och tar hänsyn till både biologiska, psykologiska och sociala faktorer har visat sig ha bäst effekt vid långvarig smärta. Strategier för att lära sig acceptera och arbeta utifrån sina egna förutsättningar ger möjlighet till ett fullgott aktivt och socialt liv, där smärtan visserligen fortsatt kan vara en del av bakgrunden, men inte längre tillåts ta över tillvaron.

Hanna Hasselqvist
Författare: Hanna Hasselqvist

Hanna har allmänna kunskaper inom psykologi och särskilt intresserad av det neuropsykologiska samspelet mellan tanke och känsla. Hon har ett fördjupat intresse för hur detta kan samverka med, och ge sig till uttryck som olika psykologiska besvär.

Hanna Hasselqvist
Författare: Hanna Hasselqvist

Hanna har allmänna kunskaper inom psykologi och särskilt intresserad av det neuropsykologiska samspelet mellan tanke och känsla. Hon har ett fördjupat intresse för hur detta kan samverka med, och ge sig till uttryck som olika psykologiska besvär.